Magsjukan från helvetet

Jag har fobi för magsjuka men drabbas väldigt sällan. Har nog aldrig haft vinterkräksjukan vad jag kan komma ihåg. Men i tisdags kväll var det dags för MAGSJUKA. Usch, bara ordet ger mig kväljningar. Det var inte några timmar heller utan det höll på först i 48 timmar för att ett dygn senare komma tillbaka igen. Kroppen ville tömma sig på allt från alla tänkbara ställen (går inte in på detaljer) plus hög feber och huvudvärk. Hade med mig antibiotika hemifrån som just var ämnat åt såna här tillfällen så dag 4 började jag med det.  Har nog aldrig varit så sjuk i hela mitt liv. Att jag dessutom var helt ensam gjorde att jag fick en jävla ångest.

Sen kom hungern och jag låg och lekte med Arlas app på telefonen. Så mycket gott det finns! Var mest sugen på en grillad köttbit med bakad potatis och bearnaisesås men jag fick nöja mig med bananer och några salta chips. Har varit sängliggande i 6 dagar förutom när jag fick släpa mig upp på darriga ben för att köpa vatten och annat som kunde hålla mig vid liv... Vilken hemsk känsla det är att vara så svag och utmattad att man knappt kan röra sig.

Top 5 på oljud man INTE vill höra när man ligger med magsjuka och hög feber:

1. Hotellbygget mittemot (hammrande, slipmaskiner och all annan skit som låter)

2. Musikparad med enbart trummor (hade uppskattats om jag var frisk)

3. Böner som läses ut  via högtalare. Något enformigt.

4. Hundjävlar (ja, ursäkta alla ni som älskar hundar men när det för en gång skull är tyst här i Rishikesh, mitt i natten, ja då sätter de igång.)

5. Det allmäna bruset från gatan med allt tutande.

Med stor chans att kvala in på listan: gapande israeler.

Kram en darrig och svag Caroline

Published with Blogger-droid v2.0.4

Breathe in, breathe out

Free your mind. Relax.  Oooooooooommmmmmmm shantiiii ooooooooommmmmm..... Imorse var det dags för yogalektion nr 1 här i Rishikesh. Fortf. lite hängig av förkylningen men nu kunde jag inte vänta längre. Klockan 8 gick jag ner till yogasalen. Det var bara jag och yogaläraren Sanjeev, 22 år. Hade önskat några fler men privatlektioner kanske inte är så fel. Priset är det ju inget fel på heller för 1,5 timma. 13 spänn!

Sa till honom att jag bara är någonstans i nybörjarstadiet men han körde igång med ganska invecklade positioner. Det kändes som jag slog knut på mig själv och ibland räckte inte armarna till...eller var det kanske så att jag var ganska stel? Ja, jag tror det. Han pressade och peppade mig ganska hårt och därmed pressade jag min kropp till bristningsgränsen. Borde tagit det lite lugnare inser jag nu. Kommer ha träningsvärk imorgon. Men då är det dags igen, klockan 8!

Killen på bilden är Sanjeev. Som ni ser är han proffs. Dit kommer jag nog aldrig att nå....Haha!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Rishikesh!

Floden Ganges, heliga män, rökelse, heliga kor, apor, tutande fordon (kommer inte ifrån de) och västerlänningar som har kommit hit för att "hitta sig själva" genom meditation och yoga-det är Rishikesh det. Det finns många "udda" människor här. De har en egen stil. Det är mycket dreadlocks, alibababyxor, speciella midjeväskor i skinn och piercingar. En del av de verkar tro att de är indier att dömma av deras klädval och diverse andra utsmyckningar. Det blir nästan lite överdrivet kan jag tycka men ändå väldigt kul att kolla på. De har väl antagligen hittat "hem" i sin nya identitet så jag ska låta de ha på sig vad de vill, hahaha!

Hade lite svårt att hitta ett boende som jag trivdes med men nu på tredje stället har jag hamnat rätt! 35 kr per natt. Det är rent och jag har tom varmvatten! Det finns även yogaklasser för 13 kr/lektion. Känner jag mig bättre imorgon blir det yoga kl 7! Har nämligen åkt på en lättare förkylning med halsont och jag känner mig allmänt hängig. Jag kurerar mig med "hot ginger lemon honey"! Brukar göra susen!

Published with Blogger-droid v2.0.4

On the road again

Tåget tog inte 5 timmar utan 9!! Så är det här...man får aldrig några riktiga tider när man frågar hur lång tid något ska ta. Men hellre 9 timmar på ett tåg än på en buss. Kom fram till Haridwar vid kl 15 och därifrån ta buss de sista 3 milen. Fick leta upp busstationen och jag kände mig som en riktigt "hardcore" backpacker när jag gick där med min 18 kilo tunga ryggsäck kryssandes mellan försäljare, tuk tuks och tutande bilar. På busstationen fanns det bara skyltar på hindi så jag fick fråga mig runt efter rätt buss medans svetten rann och jag kände allas blickar på mig. Måste de glo så förbannat? Jag tycker det känns som att det finns 80% män i detta land. Det kryllar av män i lätt utsvängda polyesterbyxor, haha! Överallt är de! De spottar, kissar och stirrar! 

I alla fall, jag hittade rätt buss och jag frågar mig varje gång jag är i Indien hur i helskotta de kör. När ska de lära sig? Det där tutande fattar jag ingenting av. Varför är det nödvändigt?

Nu är jag i Rishikesh och nu behöver jag sova. Var ju uppe 4 imorse. Godnatt!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Destination: Indien

Då var jag äntligen här igen! Indien! Det välbekanta som slår emot mig när jag går ut på gatan är överväldigande: bollywoodmusik från en gammal radio, en stank  av urin, elledningar som hänger och dinglar, slitna husfasader, tutande fordon, män som stirrar och allt det galna som bara kan upplevas i detta land! Jag älskar det! Om och om igen!

Är i Delhi just nu men tidigt i morgon tar jag tåget 5 timmar norrut till Hardiwar. Kanske stannar jag där någon dag eller tar bussen direkt till Rishikesh, yogans huvudstad. Ser fram emot att bara varva ner och stanna där tills det är dags att åka hem, så jag hoppas jag gillar stället.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Men gott nytt år då!

Thaimusiken flödar (mai rai lai lai chai, typ så) och vattnet likaså. Det gick tydligen inte att fly från vattenfestivalen som infaller vid det thailändska nyåret. Till och från stranden går det inte att komma undan, jag måste ut på vägen och det är där det händer. Några hinkar med vatten töms över mig och någon kastar mjöl på mig. Alla är så glada och ropar happy new year så det går inte att bli sur eller arg för att klänningen slimmar fast mot kroppen och de blöta flip flopsen låter konstigt  när jag går vidare.

Vad händer annars här på Ko Chang? Inte mycket. Mest sol och bad, vilket är väldigt skönt efter alla långa bussresor kors och tvärs.

Ha en bra dag!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Bangkok välkomnar mig!

Tillbaka i Bangkok! Åh, gud så skönt det känns att vara tillbaka i ett "civiliserat" samhälle. Jag kände mig något bortkopplad i Burma. Det är väl bara att erkänna att jag föredrar när saker och ting är lite mer ordnade, att det finns ett urval av restauranger med bra mat, supermarkets med "normala" varor och det är lätt att få tag på transport. Burma var helt klart värt ett besök men 17 dagar var tillräckligt för mig denna gången.

Så var ska jag härnäst kanske ni undrar? Jo, det blir till mitt kära Indien (också något "ociviliserat" land men på ett annat sätt). Indien ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det går inte att förklara riktigt vad det är men jag har någon sorts connection med det landet. Denna gången hade jag tänkt att jag bara skulle försöka fokusera på yoga och ev. meditation.
Idag efter jag hade landat åkte jag direkt till indiska ambassaden och ansökte om visum. Det tog sin tid. Först och främst hade jag inte den uppdaterade ansökningsblanketten med mig och sen var mitt foto för litet så allt fick göras om. Men de ordnade allt där så jag fick sitta och vänta först i 40 min på att en kvinna fyllde i en ny ansökan. Man fick inte äta eller dricka i lokalen, inte heller ha på sin telefon. Efter att jag fått ansökan ifylld fick jag ta en nummerlapp och vänta ytterligare 50 min för att få lämna in den och betala. Nu hoppas jag bara att jag hinner få visumet i tid innan min flight som är nästa onsdag. Kvinnan sa att det i "normala" fall ska vara klart till tisdag nästa vecka.

I Bangkok kan jag inte stanna så länge som en vecka så imorgon drar jag till Ko Chang nära Kambodjas gräns. Var där förra året också och tyckte att det var en helt ok ö för sol och bad!
En stor anledning till att jag flyr Bangkok är att det i slutet på veckan är Songkran (Thailändska nyåret). Gatorna blir då ett enda stort vattenkrig och det behöver jag inte vara med på. Firade ju det i Laos förra året (läs om det här) och det räcker för mig.

Nu ska jag snart gå och lägga mig. Gick upp kvart i fem i morse och är något seg. Godnatt!

Glad påsk!

 

 

 

Där var de senaste dagarna vid Inle lake i bilder. Vi gjorde ju en trekking i torsdags på 2 mil. Vi gick genom små byar och besökte även en liten förskola. Tyvärr låg barnen och sov men de var väldigt söta!

Jag är tillbaka i Yangon och nattbussen (14 timmar) gick helt ok. Jackie (australienskan) var också med. Känns bättre när man är två, speciellt på nattbussar.
Det som är lite roligt här i Burma är att man kan se bussar som har donerats från andra länder. Främst är det väl från Japan och Kina. Det kan stå helt udda saker på de, tex Narita airport Tokyo eller som häromnatten när vi stannade på ett ställe där det kryllade av bussar och det plötsligt kommer en modern flashig buss helt täckt med FC Barcelonas "logga" och färger. Min teori är att den har skänkts av laget för jag tror knappast att "barca" har åkt buss från Spanien till Burma, haha!

Imorgon åker jag till Bangkok igen. Ser fram emot Thailand, speciellt matmässigt då maten här i Burma inte var något vidare. Jag summerar Burma som ett intressant land men något dyrt att resa runt i på egen hand. Jag hade tur som träffade Alison och Jackie så vi kunde dela på vissa kostnader som boende och transport.

Ja, ni firar väl påsk därhemma nu så Glad påsk på er! Jag har ätit en bit choklad här i brist på ett stort påskägg fyllt med saltlakrits och syrliga kolanappar.

Inle lake

 Har forsokt skriva pa bloggen i tva dagar fran mobilen men den har vagrat att skicka ivag inlaggen. Far forsoka fran ett internetcafe istallet.

Bussresan (10 timmar) fran Bagan gick smidigare an jag trott. Forsta halvan satt jag dock bredvid en munk och irriterade mig pa att hans tygstycke tog upp halva satet. Kan inte begripa varfor man ska ga runt och slapa pa sa mycket tyg...
Sen bytte han sate och jag kunde bre ut mig. Tack mamma for nackkudden, den har kommit till stor anvandnng!

Ar nu i den lilla staden Nyaungshwe som ligger vid sjon Inle. Igar hyrde jag och tjejerna en bat och batforare som tog oss runt pa sjon. Det fanns flera fina vattenvagar mellan byar med bambuhus pa palar och flytande gronsaksodlingar. Vi besokte ocksa stallen som tillverkade silversmycken, cigarrer och ett vaveri. Det var en fantastisk dag! Basta hittills pa resan skulle jag vilja saga. Imorgon blir det trekking till nagra byar runt sjon.
Hade tankt lagga in flera fina bilder men internet ar sa segt har sa ni far noja er med en. Kanske funkar det battre fran Yangon dit jag ska med nattbuss pa fredag. Kan ge det ett forsok darifran. Internet har haller pa att driva mig till vansinne sa det ar bast jag gar och ater nu!

Ha det bra allihop!