Regn, regn, regn!

Andra dagen med en jäkla massa regn. Det är en tyfon i Manila så jag antar att detta är sviterna av den. Inatt fullkomligt forsade det ner regn. Kunde också höra hur en och annan kokosnöt ramlade ner på taket.
Det finns inte mycket att göra här när det regnar förutom att sitta på en restaurang och använda internet, fika och äta. Snart är det väl dags att beställa in lite lunch.

Hoppas verkligen att vädret blir bättre imorgon!

I Robinsonland.

Dagarna rullar på och jag har helt kommit in i El Nidos avslappnade atmosfär. Igår var jag ute på en båttur igen. Med på båten var också Jim från New York och hans filippinska fru Genna. De hade träffats på en katolsk dejtingsida för ungefär ett år sen och har precis gift sig. Nu var de på smekmånad. Genna berättade hela deras kärlekshistoria!

Tydligen är Robinsoninspelningen över för det var möjligt för oss att besöka en "Robinsonstrand" som  var stängd för allmänheten för 3 dagar sen. Här har vi en bild på den:

Vi hittade en rolig fisk som blåste upp sig när man tog upp den från vattnet. Söt!

Idag har det varit lite halvmulet och en del regn men jag hittade en lucka mellan skurarna och var på stranden ett tag. Nu måste jag gå och äta. Är vrålhungrig!

Åhhhh, älskar El Nido!

Åhhhh, det är så härligt här!!! Idag var jag och den finska tjejen på båttur och besökte olika laguner och stränder.

Våran guide berättade att det är här i El Nido's skärgård som Expedition Robinson spelas in. Och det pågick just nu. Här är en bild på stranden där filmteamet håller till. Observera den svenska flaggan, typ i mitten, haha! Deltagarnas ö ligger en bit ifrån. Man tror ju när man ser programmet att det är långt ute till havs men de har turistbåtarna ganska tätt inpå. Hade varit kul att få syn på Paolo Roberto, hihihi!

Här har vi en av tävlingsgrenarna. I höst får vi väl se vad deltagarna ska göra här.

Här gled vi runt mellan höga klippor i det klara vattnet.

Visst är det fint!?

Skulle lätt kunna stanna här ett tag, som tur är kan jag vara här i typ 1 vecka till. Hurra! Tillsist bjuder jag på solnedgången som jag just såg från där jag sitter på mitt hotell!

El Nido

Då var jag här i paradiset, El Nido på norra Palawan. Själva stranden här i byn är väl inte så mycket att hänga i granen men man åker hit för att utforska skärgården runt omkring. Igår hyrde jag och en amerikansk kille en kajak och gav oss ut på det mörkturkosa havet. Underbart vatten! Vi hittade små stränder och en ganska stor grotta. Vi såg även en havsorm som kan ge dödliga bett.....

Häromdagen besökte jag den där underjordiska floden vilket var lite halvläskigt. Man fick åka en kilometer med båt rakt in i en grotta. Själva floden var 8 km men för att komma längre in behövde man specialtillstånd. Det var fladdermöss och deras skit överallt. Det luktade riktigt äckligt! Ibland droppade det uppifrån och det var bara att hoppas att det var vatten och inget annat!

 Ingången till grottan

Nu ska jag gå och se om jag kan hitta den finska tjejen jag träffade uppe i norr. Hon kom nämligen hit igår.
Hej svejs!

Nu väntar sol och bad!

Skriver några rader från Palawans största stad Puerto Princesa. Ingen aning om när jag får tillgång till internet nästa gång. Ska till några småställen där det enligt guideboken bara finns elektricitet mellan vissa klockslag. Landade här på ön imorse. Flighten tog 1 timma från Manila. Det gick smidigt.
Puerto Princesa är inget att ha direkt men det är ju inte därför jag har kommit hit, för att tillbringa tiden i en stad. Nej, nu blir det lata dagar vid stränder och snorkelling i turkosa vatten!!! Ska bli härligt!

Tidigt imorgon ska jag ta en buss 3 timmar norrut till lilla Sabang. Där finns det en "undergroundriver", tja nån slags flod i en grotta om jag fattat det hela rätt. Den ska jag iallafall titta närmare på så jag återkommer om hur det var.
http://www.puerto-undergroundriver.com/

God natt!

Charmiga Vigan!

Den lilla staden Vigan är verkligen charmig med sin spanska touch! Spanjorerna la beslag på staden i slutet av 1500-talet. Det känns mer som man är i sydamerika eller Spanien än i asien med alla fina kolonialhus. Staden är med på Unescos världsarvslista. Egentligen finns det inte så mycket att göra här mer än att promenera runt på kullerstensgatorna och ta en titt i de många souvenirbutikerna som säljer likadana saker. Korgar, t-shirts och småkrafs. Jag är typ den enda västerländska turisten här vilket har gjort att jag har fått mycket uppmärksamhet. Filippinarna är verkligen vänliga och serviceinriktade! Ibland går det nästan till överdrift och jag känner mig som nån kändis som blir uppassad på bästa sätt.

Det har varit väldigt varmt idag, runt 35 grader, och nu sitter jag på rummet och svettas. Imorgon blir det 10 timmar i buss till Manila....känns inte så lockande men på tisdag flyger jag till ön Palawan och ska utforska några av Filippinernas tusentals öar!! Härligt!

Bland risfält och tatuerade kvinnor.

Det var några dagar sen men nu är jag tillbaka! Jag har haft några fantastiska dagar bland risterasser och stamfolk i små byar.

Det har varit många timmar i bussar och sk jeepneys (som en jeepliknande minibuss där man sitter typ 10 pers på varje sida på säten som går längs med fönstren) för att komma till dessa vackra platser jag har besökt. Jag träffade en finsk tjej på en av bussarna och vi tog följe några dagar. Vi hittade ett av de billigaste ställena jag bott på någonsin, 20 kr natten i den lilla staden Bontoc. Det var såklart basic men helt okej ändå. En förmiddag vandrade vi längs med fälten av grönt ris. Det var verkligen helt fascinerande att se så många risfält på en och samma gång och hur de var uppbyggda på olika nivåer.

Vi skulle precis lämna Bontoc och åka till byn Sagada när en man kom fram till oss och presenterade sig som guiden Francis. Han frågade om vi varit på ett ställe som heter Kalinga. Nej, sa vi. Han började berätta om detta ställe och visade oss bilder på små, små byar och stamfolk med tatueringar. Både jag och finskan blev helt sålda och bestämde oss för att åka dit med Francis som guide. "Jeppneyn" skulle avgå först kl 13 så vi hade tid för lunch. På restaurangen träffade vi en kille från Estland. Vi berättade om våran plan och han hakade också på. Det regnade och vägarna till Kalinga var bland det värsta jag har varit med om. Smala och krokiga hängde de mirakulöst fast på bergen. På många ställen såg man hur sand, lera och grus hade rasat rakt ner i stupen men som nu var fixat.

 Jag höll andan på de allra värsta ställena och hoppades att allt skulle gå bra. Resan tog 2,5 timmar. Väl framme fick vi bo hos Francis syster och hennes underbara barn. Så söta! Vi blev serverade middag och gästfriheten var total. Nästa morgon kl 7 var det dags för vandringen till de små byarna genom risfälten. Efter att ha haft regn i 2 dagar var det nu sol och blå himmel!! Helt perfekt! Det var så fridfullt och vackert att jag helt och hållet glömde tid och rum.

 Vi kom fram till byarna och vi blev bjudna på kaffe som var odlat i området. Det allra häftigaste var att se de gamla tatuerade kvinnorna. Så coola med armarna prydda av handgjorda tatueringar. Kvinnorna hade fått de gjorda i 16 årsåldern för att bli attraktiva och dra till sig män. Detta folket har ett ursprung från en stam som kallas "headhunters". När de olika stammarna bråkade om land ansågs det som prestige att döda och hugga huvudet av motståndarna och sedan ta med sig huvudet som en trofe. Det sägs att det pågår fortfarande då och då men väldigt långt upp i bergsbyarna. Mycket intressant!

Igår var det ytterligre en helvetesresa längs med de slingriga bergsvägarna i tjock dimma. Man såg kanske max 1 meter framför bussen. Fyra gånger var vi nära att köra in i fordon framför medans stupen var osynliga av dimman. Fruktansvärt.
Idag har jag också åkt buss....5,5 timmar ännu mer norrut fast nära kusten. Är i den spanskinspirerade staden Vigan som har kvar sin charm från kolonialtiden. Ska gå ut och ta mig en titt nu!

　
　

Välkommen till Filippinerna!

Ja, då var jag på Filippinerna! Kan inte riktigt fatta att jag är här faktiskt. Landade på Manilas något slitna flygplats vid 12 tiden igår förmiddag. Hoppade in i en taxi som tog mig till den del av centrum där jag läst att "backpackers" håller till. Letade rätt på ett hotell och begav mig sedan ut för att utforska  lite av megastora Manila. Jag ska ärligt erkänna att innan jag kom hit var jag lite rädd för just Manila. Man har ju hört så mycket om den stan...att det ska vara skitigt, fattigt och halvkriminellt. Detta stämde inte alls, inte där jag gick omkring iallafall. De flesta jag mötte hejade eller gav mig ett brett leende. Jag kände mig väldigt välkommen! Någon enstaka tiggare såg jag såklart.

Gatubilder från Manila

Smörgåsbord i Manila??

Imorse satte jag mig på en buss norrut. 6 timmar tog det att komma till staden Baguio som ligger uppe bland bergen. 1500 meters höjd tror jag. Imorgon blir det buss i ytterligare 6 timmar ännu längre in bland berg och risterasser.

Dags att sova nu i mitt lilla rum som känns som ett rum i ett nunnekloster med jesus på korset på väggen och bibeln på bordet. God natt!

Railay beach

Jag ändrar mig. Det får man göra. Södra Thailand har bra sidor också. Lämnade Ao Nang med båt på måndag morgon och hamnade 15 minuter bort på ett ställe som heter Railay. Det var fortfarande på fastlandet men det kändes mer som en ö då det inte fanns några störande fordon förutom de sk "longtail" båtarna. Stranden hade finkornig vit sand och vattnet nja, det var inte kristallklart men gröngrumligt. Det dög! Runt om mäktiga berg med droppstensformationer (Heter det så? Som det ser ut inne i grottor men här var det utanför liksom. Hoppas ni fattar.) Många kommer dit för att klättra. Det såg allt bra svettigt ut där de klamrade sig fast vid berget och med rep som enda skydd. Visst hade det varit kul att prova men jag kände att mina armmuskler inte pallade med några större prestationer.

Railay beach

Varje ställe jag hamnar på har sina speciella djur i rummet. I Laos var det myror i nästa varje rum och i ett stora skalbaggar. I Thailand har det hittills varit spindlar, självlysande flugor, ödlor, tusenfotingar och i Railay hoppade det runt en brun groda i rummet.... Nu är det så här att jag har fobi för grodor. Tycker de ser så slemmiga ut. Visste inte vad jag skulle ta mig till. Försökte fånga in den i papperskorgen men jag var för feg helt enkelt och rädd att jag skulle krossa den. Gick till receptionen och sa som det var. En vänlig man kom och bar ut det lilla livet. Grodan hade antagligen kommit upp via duschen där det bara var ett hål rakt ner för vattnet. Ställde papperskorgen över. Har precis accepterat ödlor men grodor, där går gränsen. Förra året i Indonesien hade jag ju en skorpion i badrummet. Det var sjukt läskigt. Fattas bara att det skall komma in en orm...Huuu, hemska tanke!

Just nu är jag i Bangkok igen. Bangkok är faktiskt toppen nån dag in emellan för att komma i fas och organisera. Allt är billigt här också om man jämför med i söder där de tar hutlösa priser. Bor i backpacker området och det är verkligen ett helt galet ställe med en mängd resenärer från hela världen som alla är påväg någonstans. Själv är jag ju påväg till Filippinerna. Imorgon går flyget till Manila. Ska bli spännande!